www.cancerstiftelsen.se | Tisdag, 23 Oktober 2018 | [English]
Gunnar Nilssons Cancerstiftelse
Det går att komma längre.
Det går att rädda fler!

 

 

 

Att tacka tumörcellsheterogenitet – början till lösning på ett klassiskt problem

 

Det har under många decennier varit väl känt att cancerceller inom en och samma tumör skiljer sig från varandra på många olika sätt. Detta fenomen benämns tumörcellsheterogenitet och kan exempelvis bestå av olika känslighet för strålning och cellgifter. Detta kan i sin tur försvåra cancerbehandling, eftersom det finns en risk att en liten grupp cancerceller överlever en behandling som slår ut större delen cellerna i en tumör. Denna lilla grupp celler kan sedan tillväxa trots vidare behandling och i värsta fall leda till patientens död.

 

Färska studier har tydligt visat att de proteiner som cancerceller producerar och innehåller skiljer sig mellan olika delar av samma tumör. Detta skapar problem för våra nyaste metoder inom prognostisk och behandling, som ofta bygger på de biomolekyler som cancercellerna uppvisar i ett enstaka prov från patientens cancer. Avsevärda skillnader mellan cellerna i en tumör, gör att man inte kan vara säker på att provet man tagit ger en bild som gäller för alla, eller ens en större del av cellerna inom en patients tumör. Tumörcellsheterogenitet kan alltså dels vara en källa för vidare utveckling av tumörsjukdom trots behandling, och dels utgöra en problematisk felkälla inom modern cancerforskning.

 

Vår studie syftar till att vända begreppet tumörcellsheterogenitet till något som är till nytta för cancerpatienter. Vårt arbete är inriktat på njurcancer hos barn, så kallad Wilms tumör. Till skillnad från flertalet andra former av barncancer, finns det idag inga molekylära markörer som kan förutse förloppet hos Wilms tumörpatienter. Cellgiftsbehandling styrs endast av cancercellernas utseende bedömt av en patolog och hur mycket tumören har spridit sig. Frånvaron av molekylära markörer kan bero på just tumörcellsheterogenitet. Vi har genomfört en pilotstudie som klart antyder att mätning av genetisk heterogenitet kan användas för att identifiera barn med Wilms tumör som svarar bra respektive dåligt på behandling. För att undersöka om detta stämmer i ett större material av patienter med Wilms tumör planerar vi nu ett internationellt samarbete mellan Sverige, Storbritannien och Nederländerna. Denna studie sponsras nu med anslag från Gunnar Nilssons cancerstiftelse.